Allmennmedisinen i de nordiske land - Allmänmedicinen i Sverige

Allmennmedisinen i de nordiske land Nordisk kongress i allmennmedisin gikk av stabelen i Gøteborg i juni 2015. I forbindelse med denne kongressen hadde AllmemMedicin, Svensk forening for allmånmedicin sitt medlemsblad, et temanummer om nordisk allmennmedisin. På de følgende sidene gjengir vi fem artikler fra denne utgivelsen; en presentasjon av allmennmedisinens kår i de nordiske landene. Artiklene trykkes med tillatelse fra hver enkelt forfatter og fra AllmanMedicins redaksjon. Allmanmedicinen i Sverige . ALLMÅNMEOICIN • Redoktionen Infor detta nummer av AllmiinMedicin, som utkommer infor den nordiska kon.gressen och som darfor har temat «allman.medicin i Norden», fick våra systerforen.ingar en forfrågan att beratta vad som ar bra respektive dåligt i respektive land, och hur man ser på framtiden. Tyvarr missade chefredaktoren att till.fråga sin egen forening i tid. Redaktionen hann dock med att utforma sitt eget svar. Vad år bra med allmånmedicinen i Sverige? Vi har byggt upp en utmarkt specialistut.bildning, och allmanlakarna har idag en mycket hag kompetens. Detta har gjort att kvaliteten i primarvården generellt ar hag. Forskningen gar hela tiden framsteg. Den Nationella forskarskolan i allmanmedicin, med deltagare från de fiesta av våra medi.cinska universitet, bygger upp natverk av forskarstuderande och stimulerar till ut.veckling. Allt fler allmanlakare disputerar. SFAM har varit foregångare bland speci.alistforeningarna nar det galler att bygga upp modeller for utbildning, fortbildning och forskning i en decentraliserad verk.samhet. Vi kan vara stolta over detta! Vad år dåligt med allmån.medicinen i Sverige? Vi lever fortfarande i sviterna av den djupa 90-talskrisen då all offentlig verksamhet tvingades till enarma besparingar. Det blev ett omedelbart stopp for ST-tjanster i lands.tingen vilket idag avspeglar sig i en brist på 1400 specialister i primarvården. Detta drabbar framfor allt glesbygder. I delar av Norrland uppratthålls vården i stor utstrack.ning av stafettlakare -men också de har bli.vit svåra att rekrytera. Man overvager att låta kroniskt sjuka patienter skotas per distans från Umeå, medan stafettlakare tar hand om ovriga patienter. Under kommande år berak.nas bristen på specialister i allmanmedicin aka på grund av pensionsavgångar. De 2 r landstingen har beslutsratt over er.sattningssystemen i primarvården. Många har tagit till sig tankarna i new public ma.nagement (NPM), vilket resulterar i detalj.styrning och prestationsersattningar. Mest uttalat ar detta i Stockholm. Vården av kro.niskt sjuka patienter, liksom fortbildning och utvecklingsarbete, får stå tillbaka for snabba besok av mindre sjuka pa tien ter. NPM tillsammans med it-systemens moj.ligheter att samla in stora mangder data har lett till en okad administration. Systemen ar ofta inte kompatibla med varandra vilket ska par problem i vardagsarbetet. Hur ser vi på framtiden? Många ser ljust på framtiden nar det galler den fortsatta utvecklingen. Nya it-system, som faktiskt underlattar vardagen, hagrar i fjarran. De kommer att ha inbyggda intera.gerande beslutsstod och ge oss nya mojlig.heter att kommunicera med patienterna. En enda inloggning ger oss tillgång till just de data vi behover for just den har patien.ten just idag. Systemen fångar sjalva upp de data de behover for utvardering. I framtiden kommer rollen gentemot våra patienter att forandras allt eftersom patienterna borjar anvanda de nya it-syste.men. Allmanlakarens roll som samtals.partner och medicinsk ledare kommer att kvarstå. En viktig uppgift kommer att bli samordning av vården. Konkurrensen om specialisterna kan komma att bidra till att resurser anslås for att forbattra arbetsforhållandena, framst i glesbygden. Inforandet av modem span.nande teknik och utsikter till hag kontinu.itet kan få fler yngre la.kare att ta sig an ut.maningarna dar. . CHEFREDAKTOR@SFAM.SE